..och bestämt mig. Nu får det räcka. Det är bara att konstatera det faktum att karlar inte kan det. I alla fall inte Marcus. Jag har gett upp efter 7 1/2 år. Det är en mycket stor bagatell och verkligen inte ett världsligt problem. Men ändå.

Marcus kan inte vika lakan!

Jag har upprepade gånger städat i vårt linneskåp och vikt om Marcus ihopvikta lakan för att det ska se snyggt ut och passar bra till övrigt i sortimentet. Underlakan till enkelsäng på en plats, våra lakan på en annan, Oscars lakan och gästers lakan på tredje och fjärde plats. I en snygg hög av smala ihopvikta lakan. Jag blir irriterad så fort jag öppnar linneskåpdörren och ser att Marcus stoppat in två lakan han försökt vika så snyggt han kunde men som ser ut som skrykliga bollar. Nej tack.  Jag är verkligen ingen pedant person så det är egentligen lustigt att jag reagerar så starkt på det. Löjligt egentligen. Men efter 7 1/2 år. Stopp! Marcus vill ju bara hjälpa till och jag vet att han bara menar väl. Men det finns väl två alternativ till "problemet".

1) Jag ger honom en eller två lektioner i vikning. På mitt sätt.
2) Jag får total makt över linneskåpet för all framtid.

Jag ska uppmuntra honom till alt. 1. För jag brukar tro på att alla kan förändras. Det  måste nämnas här att han brukar vara duktig på att hjälpa till hemma. Tvättar alltid och .. vänta nu.. Vad gör jag? Varför ska han berömmas för saker som är så självklara? Det är väl klart att man ska hjälpas åt därhemma med allting. Eller hur? Men jag har ju blottat honom lite inför den digitala offentligheten att jag vill betona att han inte är så dålig som det kan låta..... Ja, han är ändå väldigt älskad av mig och Oscar. Det vet han.

Förresten ska jag passa på att önska er en god fortsättning på det nya året. Jag ser med spänning vad 2009 har att bjuda på. Tack alla vänner, släkt och familj för fina julkort,julsms, årskrönikor (vilken bra idé!), mail och brev. Sådant värmer så mycket. En god vän har delgett sina tankar om miljö och klimatförändringar och hon försöker nu minska materiellt och det tycker jag ligger väldigt mycket i tiden och något som också passar in i vår familj och liv. Hellre upplevelser och kvalitet framför ting och kvantitet.....Och nyårsfirandet var mycket lyckat. Precis lagom av allting. God mat, vin, drinkar, spel, umgänge, bus och stämning. Det kan jag leva på jättelänge! TACK!

Kram miss Härskarinna (av vårt linneskåp därhemma!)