Höstfiske

Nu är det glest mellan blogginläggen, tyvärr. Att studera på C-nivå tar sin tid. Det är bara så, men jag tycker det också är kul och spännande. Faktiskt. Historia kan vara kul! Det ni! Och tragisk. Det finns mycket som är mörkt i den svenska historien, men inte minst vår egen. Och det behövs verkligen forskning på dövundervisning, teckenspråk och med/om döva. Det som finns är mest av den medicinska karaktären dvs läkare och öronexperter som har skrivit om döva, men  dövhistoria tycker jag handlar inte bara om ickefungerande öron utan så mycket annat. Social kontroll, kultur, språk och samhälle till exempel. Nåväl, efter besöket på riksarkivet har jag förstått att det är... enormt mycket som vi inte förstår. Och kommer inte att göra det heller. Och jag har bara tio veckor på mig att åstodkomma något med en uppsats. Jag måste verkligen avgränsa mig och det är ett stort dilemma för mig på nätterna. Vad f-n ska jag välja? Varför motarbetade SÖ (skolöverstyrelsen) teckenspråk som undervisningsspråk på 70-talet? Är det tillräckligt spetsigt? Jag vet inte.

Nåväl, medan jag studerar passar Marcus på att ta lillgrabben på fisketur. Det är bra det.





Kram Historikern