Hej igen!

De två veckorna har gått fort. Bara en flyttlåda packad än så länge. Oscar trivs förträffligt bra på dagis och det underlättar så väldigt mycket att lämna honom imorgon på riktigt och veta att han tycker det är roligt. Det har inte varit något problem att sticka därifrån under inskolningsperioden. Oscar hinner nästan aldrig att säga hejdå till oss, men blir jätteglad när vi kommer.
Han har börjat klättra på möblerna och det gör han mycket fort och smidigt. Plötsligt står Oscar med två halvskalade clementiner  som fanns i fruktskålen på matbordet. HUR?
Han pressar in sig i cd-stället som vi nu lagt på golvet eftersom det står så ostadigt nu utan alla DVD,- och CDskivor och fastnar med baken i den mycket smala bredden. HUR? 
Det är svårt att inte att förstå att han nu hela tiden testar sin förmåga, eller rättare sagt förmågor. I morse låg vi kvar i sängen en stund medan Oscar ville röra på sig och plötsligt stod han bara så där med kökets största kniv. HUR?

My god! Vi måste verkligen, på allvar hålla ett öga på hans förehavanden. Marcus säger ibland så här när det blivit märkligt tyst: Nu har Oscar hittat på något nytt och mycket spännande att göra. I bästa fall innebär det en massa oreda, samtidigt som vi uppmuntrar honom att utforska (förstås utan någon som helst fara), och just nu är köket en favoritplats, inte svårt att ta miste på enligt. bilderna härnedan.

Hej!!!!

Helgen har annars bjudit på mycket umgänge med vänner, soffinköp, trevlig mammaträff (nästan!), söndagmiddag och avslutas nu ikväll med ett långt bad med Oscar till hans stora glädje. Förstås!

Skön söndag önskas ni alla!

Kram Fröken Havregryn