Vädret är inte det bästa just nu, men ändå behagligt och skönt så länge det inte ösregnar. I söndags var vi och Charlotte på en promenad till Naturens hus och då regnade det som bara den och beslutet om att ta bussen hem fattades på stående fot. Lika bra det.
Nu tappar jag dagsräkningen.. Är det måndag idag? Nej tisdag... Men det är det underbara. Tid har jag stoppat i väskan. Lite planer har vi dock i sommar, men nästan alla dagar i almanackan är rena. Vita. icke nerklottrade. Härligt!

Idag följde Oscar med mig till gympapasset i stadsparken. Ett eget träningsprogram har inletts och startats. Målet är att i aug springa 5 km och efter loppet känna mig OK! Oscar deltog också i passet och sparkade, så nog blev han lite trött han också. Det blir bara roligare och roligare ju äldre Oscar blir eftersom vi har så mycket mer kontakt. Han är nog less på att mamma och pappa varje dag tecknar LAMPA och sedan applåderar när han visat tecken på att han förstått. Han vägrar fortfarande att ligga på golvet och därmed har han inte börjat krypa. Sitta, yes. Gå, det gör han jättegärna med ett brett leende. En bestämd ung man!

Marcus har fortfarande en hel del jobb till månadskiftet, så vi blir kvar i stan. Det är dock inte fy skam att vara här, då alla mina vänner finns kvar och vi kommer nog att hitta på många roliga saker att göra. Hallejua!