Hej!

3 september och det känns redan höst. Vantarna var till min sttooorra räddning i morse när jag cyklade till jobbet. Jag som bara slängde ett par i väskan och tänkte bara att det är bra att ha dom i väskan ifall jag skulle behöva i slutet av månaden typ.

I tisdags klappade Oscar sina händer själv och tyckte det var så roligt. När vi klappar händer så sätter han genast i gång och kan klappa om igen och igen. Klockan och hund är de två nya tecken han tecknar själv. Sedan står han rätt stadigt utan stöd, så mycket har hänt. Hoppsan, jag höll på att glömma att rapportera en sak jag länge väntat på! Tanden, eller rättare sagt TÄNDER är äntligen på väg. Fyra tänder syns, två på överkäken och två på underkäken. Normalt, ja vad är normalt egentligen, men för de flesta brukar man få två på underkäken först, men det är ju lika bra att få dom samtidigt. Jag trodde det skulle vara jobbigare när tänder kämpar för att komma upp och ner men Oscar är glad för det mesta. Nu i dagarna har han blivit lite förkyld, men energin har inte tagit paus.


Sist, men inte minst så har datorn anlänt till min stora glädje. Mycket kvar att lära dock, men hittills har det känts suveränt. Imorgon mammaledig. Härligt!

Kram Septemberkvinnan